RIL - News | Forums | Search | Rilpedia | Bibeln | Source

Kilskriftstavla bekräftar profeten Jeremia

Main picture
Liknande lertavla från Persepolis

En hög ämbetsman vid Nebudkadnessars hov i Babylon omnämns både hos profeten Jeremia samt på en lertavla med kilskrift som först nu dechiffrerats.

En hög ämbetsman vid Nebudkadnessars hov i Babylon står omnämnd hos såvälprofeten Jeremia som på en lertavla med kilskrift. Kilskriftstavlan kommer från ett arkiv i den antika staden Sippar i det nutida Irak, där den grävdes fram redan på 1870-talel.

Femtio år senare såldes den till Brittish Museum i London, men har först nu dechiffrerats.

Hos profeten Jeremia omnämns den höge ämbetsmannen - Nebo-Sarsekim - i samband med att Nebukadnessar intog Jersualem är 587 före Kristus och drog in i staden med sina furstar.

Namnuppräkningen börjar enligt följande; "...Nergal-sareser, Samger-Nebo, Sarsekim, överste hovmannen och Nergal-Sareser..." (, 2 Kon 17:30, Jer 39:3, 13). De förnämsta ämbetsmännen namnges också av den judiske historieskrivaren Josefus i hans bok "Antiquites of the Jews".

Tilläggas bör att kommatecken inte förekommer i grundtexten och att det kan vara svårt att gruppera ihop namn och tyda dem. I belysning av kilskriftstavlan bör kommatecknet och bindestrecket hamna enligt följande "...Samger, Nebo-Sarsekim...".

Man ser också ofta att Nebo eller Nabu, som var namnet på en babylonisk gudom, ofta förekommer i början av andra namn och det verkar följdriktigt att det även var fallet i Nebo-Sarsekim.

På den babyloniska kilskriftstavlan står, med stor sannolikhet, samma Nebo-Sarsekim benämnd som Nabu-sharrussu-ukin och benäms som "högste eunuck". Eunucker var funktionärer vid den tidens hov.

Tavlan är ett slags kvitto på guld, som levererats till ett soltempel i Sippar, strax utanför nutida Bagdad. På tavlan finns också det exakta datumet för leveransen, översatt till vår kalender blir det år 595 före Kristus.

Den nutida forskningen inom arkeologin har bekräftat Bibelns historiska tillförlitlighet i denna sakfråga.

Redaktionen/GM

Källor:
www.telegraph.co.uk
www.timesonline.co.uk

Fotnot: Artikeln har tidigare publicerats på dinosaurier.nu

0
Ditt betyg: Inget