RIL - News | Forums | Search | Rilpedia | Bibeln | Source

Pedofilskandal i Jakobstad i finländska Österbotten

En pedofilskandal med ett tiotal kända offer inom en inomkyrklig väckelserörelse rullas nu upp i Jakobstad i finländska Österbotten . Åratal av mörkläggning gör det totala antalet offer okänt.

English In English Suomi Suomi

Ett antal personer som nu är fyrtioårsåldern har utsatts för åratal av grova övergrepp av en pedofil i Jakobstad i finländska Österbotten. Några av offren mår mycket dåligt och har, bland annat för undertecknad, börjat berätta om sina erfarenheter.

Övergreppen, som pågick fram till åttiotalet, har varit kända av offrens närstående samt ledningen i pedofilens hemförsamling. Övergreppen tystades dock ner och mörklades under flera decennier.

Pedofilen, som dog i slutet av åttiotalet, var en känd profil inom den Laestadianska väckelsen och verkade som lekmannapredikant inom den så kallade "östliga riktningen". Pedofilen var under en tid en mycket omtyckt söndagsskollärare i sin hemförsamling.

Flera av offren, vars antal på grund av mörkläggningen aldrig kartlades i samband med att de första tidiga övergreppen upptäcktes, fick inte hjälp och upprättelse av de närstående och den dåvarande församlingsledning som kände till saken, vilket har medfört att många varit hänvisade till att lida i ensamhet under många år.

Ständiga övergrepp

Enligt vittnesmål från några av offren hade pedofilen en väl utvecklad förmåga att dra till sig barn. Bland annat hade den kände predikanten alltid godis i fickorna.

Några av offren uppger i personliga vittnesmål till undertecknad att den kände predikanten "ständigt var på dem". Offren blev enligt vittnesmålen utsatta för "grova övergrepp" och pedofilen uppges helt enkelt inte ha kunnat bärga sig ens i situationer där risken var mycket stor för att bli avslöjad.

Flera av offren umgicks i samma kretsar som pedofilen och på grund av det täta umgänget inom en mer sluten gruppbildning inom den öppna församlingen riskerade flera små barn ständiga övergrepp utan möjlighet att komma undan.

Avslöjande tystades ner

En anhörig till ett av de utsatta barnen avslöjade pedofilen på bar gärning i ett tidigt skede av övergreppen. Saken tystades dock ner inom församlingen och de grova övergreppen kunde fortsätta ytterligare under flera år.

Några av de kända offren hölls mycket hårt av sina föräldrar och utsattes under sin barndom och ungdomstid för systematisk misshandel av föräldrarna i försök att tvinga barnen till total lydnad och underkastelse med dagliga krav på uppvisande av ånger och bekännelse av delvis godtyckligt påhittade "synder".

Kring den kände pedofilen och i skydd av mörkläggningen av de grova övergreppen framväxte med tiden en sluten och hårdför "inre grupp" inom församlingen. Församlingens ledning lät för "husfridens skull" den alltmer extrema inre gruppen själva bestämma vad de betraktade som synd.

Underlåtenheten att ingripa mot den hårda gruppen ursäktades även med förevändningar om att visa gruppens medlemmar "kärlek" och en ödmjuk vilja att "inte splittra". Resultatet av denna särskilda form av kärlek visar sig i efterhand ha orsakat mycket extra och utdraget lidande hos offren.

Sektliknande beteende

Antalet barn och barnbarn inom den inre gruppen har med tiden växt till i antal på grund av barnrika familjer samt ingifte, och bildar idag en inte obetydlig grupp inom den öppna församlingen. Gruppen utvecklades också med tiden i skydd av församlingens mörkläggning av pedofilskandalen alltmer till en sektliknande företeelse inom den öppna församlingen där föräldrar och syskonfamiljer kontrollerade varandra mycket hårt.

Gruppen har efter pedofilens bortgång styrts av ett par av pedofilens anhöriga, en man och en kvinna. Dessa har med starka personligheter och med förmåga att avläsa personer kombinerat med en påfallande okänslighet och grymhet kontrollerat barn, barnbarn, släktingar samt i viss mån även andra församlingsmedlemmar.

Den slutna gruppen utvecklade med tiden alltmer särpräglade bibeltolkningar och föreställningar om rätt och fel. Inflytandet inom väckelserörelsen över hela Nordkalotten har under åren gradvis ökats genom gruppens påverkan vid val av nya lekmannapredikanter.

Offentlig suggestiv påverkan

Inom en grupp predikanter som sympatiserar med den slutna kretsens ledare har på senare år även utvecklats ett medvetet och säreget predikosätt med genomgående känslomässigt mycket starka uttryck. Många utanför den slutna gruppen har reagerat starkt på något som närmast uppfattas som ett besinningslöst skrikande och skällande från predikstolen.

Det finns bland de skrikande predikanterna en utbredd uppfattning om att det uppfordrande och suggestiva framställningssättet på något sätt har med kraftyttringar av den Helige Ande att göra. De har naturligtvis helt fruktansvärt fel.

Extremt högljudda predikningar med inslag av lagiskhet och godtyckliga bibliska tolkningar har förekommit både i radioutsändningar och på stormöten inom väckelserörelsen, något om blivit möjligt på grund av att inflytandet hos den sektliknande inre gruppen tillåtits växa.

Åsiktskontroll och hjärntvätt

Efter ett flertal intervjuer med offren framträder genom härledning ett par närstående personer till den nu avlidne pedofilen bestående av en man och en kvinna. Dessa två har också aktivt medverkat till att skydda pedofilen efter att övergreppen upptäcktes i ett tidigt skede.

De ledande personernas metoder för att hantera relationer inom gruppen tyder på en extrem förmåga att manipulera och kontrollera folk genom att ha dem att bevaka varandra, samt genom religiös skuldbeläggning som i vissa fall lett till mentala tillstånd som närmast liknar hjärntvätt.

Några personer har lyckats frigöra sig från det manipulativa inflytandet av ledande personer inom gruppen. Äktenskap med partners från sundare uppväxtförhållanden med en annorlunda sundare bibelsyn, har möjliggjort för dessa att reagera.

Försök till frigörelse har tenderat att leda till skuldbeläggning för upproriskhet mot ledarna och anklagelser om att de önskar skada sin familj samt gruppens anseende.

Inflytande över hela Nordkalotten

Gruppens ledande personligheter utövar enligt vittnesmål av de drabbade en närmast oinskränkt makt över vissa av den inre kretsens medlemmar, bland annat genom att medlemmar noga kontrollerar och anklagar varandra och inrapporterar till ledarna oönskat beteende.

Vad som anses vara opassande beteende kan medföra anklagelser och hot om utfrysning, till exempel på grund av störande klädsel eller bärande av smycken.

De hårdast hållna inom den slutna kretsen har även uppmanats att, i strikt lydnad till gruppens äldre ledares befallningar och bibeltolkning, tillämpa hårda metoder för att styra sina respektive familjers medlemmar. Den tillämpade åsiktskontrollen uppges vara mycket hård och sträcker sig i vissa fall till anvisningar om hur det bör gå till i sängkammaren hos de kontrollerade gruppmedlemmarna.

Vänner och bekanta ur den slutna kretsen kan till exempel få till uppgift av gruppens ledare att besöka medlemmar  i den lokala eller andra församlingar i deras hem i syfte att framföra ledarnas budskap. Uppgiften kan avse att framföra anklagelser om olämpligt beteende eller för att samla information för inrapportering till ledarna.

Den slutna kretsen har i flera decennier sett till att utplacera barn, släktingar och andra sympatisörer (ofta ingifta i berörda släkter) i många av den aktuella väckelserörelsens lokala församlingar i Österbotten, norra Sverige samt Nordnorge.

I många fall har den växande gruppen lyckats erhålla styrelseposter i de lokala församlingarna där uppgiften ofta tenderar att syfta till att blockera lokala verksamhetsinitiativ av olika slag alternativt att se till att egna gruppens medlemmar får inflytande över aktiviteterna.

Polisanmälan ett första steg

Pedofilövergreppen polisanmäldes Lördagen den 14:e november 2009 vid Jakobstads polishus. Efter en stunds enträget knackande på en låst ytterdörr inlämnades anmälan personligen av undertecknad inom tjugofyra timmar* efter att undertecknad tagit del av det första personliga vittnesmålet av ett av offren.

För offrens skull är det viktigt att påpeka att polisanmälan av grov pedofili, utförd av en numera död predikant, som enligt uppgift gång på gång bett om förlåtelse av sina offer, gjordes helt och hållet på undertecknads initiativ. Då polisanmälan blev känd spreds bland offren omgående falska rykten om undertecknad, vilket kraftigt ökade offrens trauma och stärkte misstro istället för hopp om läkedom och befrielse.

Hos undertecknad finns idag ingen tvekan om att beslutet att polisanmäla var ett riktigt beslut. Anmälan var istället ett viktigt första steg i syfte att upprätta de svikna offren.

Tro förutsätter visad trofasthet och trovärdighet

Efter att det första offret öppnade sig för undertecknad, som av den slutna gruppen betraktas som "utomstående", har fler offer direkt eller indirekt bett om hjälp och stöd av undertecknad. Offren hade tidigare av sin församling mötts av en ovilja att "gräva i gammalt som är förlåtet" som det hette.

Offrens behov att reda upp saken stämplades alltså som något otillåtet och de blev därmed utlämnade att gå under i ensamhet på var sitt håll, utan stöd från den öppna församlingen. Den inre sekten inom församlingen kunde därför under många år skuldbelägga genom att fritt få framföra grova anklagelser till offren om svek och uppror och "söndring".

Flera av offren uppger att de lidit mest av det svek som inte stoppade övergreppen i ett tidigt skede då det också hade funnits möjlighet, samt sveket från den omgivande öppna församlingen som visste vad som hänt men som inte heller de frågade efter offren eller tog dem på tillräckligt allvar.

Dessa svek bildar idag en mycket mörk bakgrund till att det hos vissa offer idag finns en total misstro mot församlingen och kristna i allmänhet. Svek är motsatsen till tro, eftersom tro och förtroende förutsätter trofasthet och trovärdighet. Det måste alltid finnas goda skäl och anledning till att tro och lita på något.Om det är sant med "från tro till tro" så gäller även "från svek till svek".

Att motverka de otäcka konsekvenserna på de svikna offrens trosliv utgjorde ett av skälen för undertecknad att göra polisanmälan. Anmälan var en signal om att saken nu tas på allvar och att svek inte längre är tillåtet eller något som Bibelns Gud ser mellan fingrarna med (se Upp 21:8).

Angrepp på hjälpinsatser

När undertecknad på uttrycklig begäran tackade ja till att hjälpa de offer som frågade efter hjälp fick offren höra av gruppen som försökte mörka skandalen att undertecknad var hustrumisshandlare och psykiskt sjuk (psykos har nämts) med flera  liknande saker.

För att hjälpa offren att komma över den uppenbara avsikten att hos offren skapa en bitter misstänksamhet mot hjälpinsatsen, kanske för att inte äventyra den hittills lyckosamma mörkläggningen, erbjöd undertecknad de berörda offren att själv ta direktkontakt med undertecknads hustru för att kontrollera sanningshalten i ryktena.

För att inte minska trovärdigheten informerades inte undertecknads hustru i förväg om kommande förfrågningar eller ens vad saken handlade om. Fortfarande i skrivande stund känner undertecknads hustru inte till huvudinnehållet i denna artikel. Den nu döde pedofilen var söndagsskolelärare åt undertecknads hustru.

Försöket att angripa de tafatta försök till hjälpinsatser som hittills gjorts påminner osökt om angrepp på ambulanser i en välkänd konflikt i mellanöstern.

Lögn, besvärjelser och förbannelser

Det totala antalet offer är fortfarande inte ens kända eftersom ingen undersökning kunnat genomföras i en miljö karakteriserad av mörkläggning samt anklagelser om att "fiska i nådens hav". 

Det är känt utanför den inre gruppen att vissa ledare inom gruppen "läser förbannelser" över kristna med avvikande uppfattningar. Förbannelserna kan avse även medlemmar i andra församlingar inom väckelserörelsen som inte exakt delar gruppens lagiska  och i vissa stycken säregna bibeltolkningar.

Offer med insyn i gruppledarnas alltmer extrema sätt att tänka och kontrollera andra uppger att gruppen tillåter sig att tillgripa lögn för att skydda den egna gruppen.

Gruppens starkaste personligheter är i skrivande stund aktiva medlemmar i Skutnäs bönehus i Jakobstad och har enligt företrädare för församlingen även styrelseposter, vilket har uppgetts som ett skäl till varför församlingsledningen fortfarande inte har kommit sig för för en samlad och helhjärtad hantering av saken på ett sätt som ger offren synliga bevis på att svekens tid nu hör till det förgångna.

Det står också skrivet

För utomstående samt för andligt utvecklingsstörda som hindrats i sin andliga mognad, visade Bibelns Jesus med sitt eget exempel på hur Satan med bibelord försöker vilseleda Guds egen son (då Jesus frestades av Satan). Jesus visade alltså hur man skall bemöta sådant, han besvarade Satans bibliska struntprat med orden "Det står också skrivet" (Matt 4:7).

Det finns alltså cirka 1500 sidor till i bibeln (beroende på tryckning) som skall jämföras mot sådana enskilda lösryckta Bibelord som fanatiker rycker ur sina textsammanhang.

Efter talibanvälde och svek: Nytt förtroende medger nya möjligheter!

Offren har nu ett behov av att få se synliga bevis i form av konkret handling i syfte att skapa förtroende för församlingen och uppriktighet i sökande efter försoning. På liknande sätt som i fallet Paulus, han som förföljde Guds församling, kan man inte kräva att någon skall ha förtroende innan verkliga bevis på en uppriktig sinnesförändring finns, enligt trovärdiga vittnen.

Svekfulla vittnen kan inte uppträda som trovärdiga vittnen. Bevis måste alltså finnas först, sedan trovärdiga vittnesmål om sinnesändringen.

Förtroende är alltså en förutsättning för att offren skall våga lita på att en verklig och djupgående försoning är möjlig, efter decennier av manipulation och svek.

Även övriga församlingsmedlemmar samt andra församlingar inom väckelsen på Nordkalotten som våldtagits av den talibanliknande grupperingen i Skutnäs, behöver ett öppet erkännande om sveket mot offren samt underlåtenheten att ingripa mot den inre gruppen för att de mycket omfattande skadorna på enskilda och hela församlingar skall kunna repareras. Nu finns tillfälle för handling.

Det handlar kort sagt om tro, dvs om trofasthet och trovärdighet som ger förutsättningar för tro, och detta behövs alltså som motvikt till tidigare svek. Offren behöver våga lita på att det i församlingen finns en läkande miljö som välkomnar dem och som med sann, orädd och utgivande kärlek vill hjälpa offren att finna läkedom för skador.

En vanlig typ av skador som kan uppkomma efter sexuella övergrepp handlar om problem med den sexuella identiteten. Detta är absolut inte alltid följden, men sådana följder kan uppstå ibland, och de församlingar som har offer att hjälpa behöver därför vara beredda på att förhålla sig till denna verklighet.

Men, efter alla grova övergrepp och efter all misshandel och manipulationer, och efter att röken* av all förvirring börjar skingras, kan öppna sig helt nya möjligheter: Genom sin nåd kan Gud göra allting nytt! (Upp 21)

Rolf Lampa

RIL News

 

Fotnoter:
* "rök" -
Bibliskt bildspråk för "starkt försämrad sikt" (även "insikt" i överförd mening). Rök medför även en kväljande och stickande lukt, dvs ett starkt obehag och även fara vid inandning.

* Rilpedia - I texten finns länkar till Rilpedia, en systersajt till RIL News. Inom Rilpedia kan fortfarande finnas kvar länkar till artiklar som inte är "familjevänliga", dvs som Rilpedia och RIL News inte står för. Anmäl olämpliga artiklar så att vi snabbt kan rätta till dem.

 


Mer läsning:

Fler artiklar om pedofilskandalen är under bearbetning och kommer under inom kort att publiceras under rubriker som "Sekulär terapi eller gudomlig läkedom? Antikrist med många skepnader"


Om artikelförfattaren - Rolf Lampa bor i Gävle,  är sjubarnsfar och (fortfarande) medlem i Svenska kyrkan och själv uppvuxen inom den Laestadianska inomkyrkliga väckelsen (östliga riktningen). Rolf är egenföretagare och driver på fritiden med sin familj några internetsajter med syftet att uppmuntra sund förankring av Bibelns budskap i verkligheten, ge konkreta skäl för Bibelns trovärdighet och historicitet samt att motverka sådan osund slutenhet som kan leda till sekterism. Exempel på sajter är denna (RIL News, under uppbyggnad), Rilpedia (öppnad 2006),  Rilsource (material om  skapelsefrågor) med flera sajter.


0
Ditt betyg: Inget

Kommentarer

Låt sanningen segra... Hoppas

Låt sanningen segra... Hoppas alla offer får upprättelse!

Rolf det är en mening i din

Rolf det är en mening i din artikel som jag inte kan hålla med om, och det är när du skriver att övergreppen skulle ha varit kända även av ledningen i församlingen. Enligt de källor som som jag har så kände åtminstone inte dåvarande styrelsemedlemmar till övergreppen.

mvh Kaj

http://arenan.yle.fi/video/65

En mycket välskriven artikel

En mycket välskriven artikel även om jag inte håller med faktainnehållet till 100%.

Jag kan inte uttala mig om vem som kände till predikantens läggning, men gällande det du skrev gällande den suggestiva predikostilen så tror jag inte det har mycket att göra med den "indre kretsen".

Det har alltid varit en tradition inom laestadanismen att predikanterna höjer på rösten. Laestadius ropade då han predikade. Alla predikanter som predikade för en lite större folkmassa gjorde det på den tiden, eftersom det inte fanns högtalarsystem etc. Boken "Den ropandes röst i ödemarken" hänvisar till detta.

Inom västlaestadianismen har man exakt samma predikostil och de har inte varit påverkade av denna indre krets. SRK laestadianerna håller sig till lugnare predikningar. En orsak kan vara att simultantolkningen på stormötena gör det omöjligt att predika snabbt, vilket sedan kan ha blivit den vanliga predikostilen vid andra sammanhang.

Sedan är artikeln lite känneteknad av det vanliga navelskåderiet inom östlaestadianismen. Östalestadismen är en förhållandevis liten riktning inom laestadianismen. Över 90% av laestadianerna hör till andra riktningar.

Rent allmänt börjar det vara på tiden att alla laestadianrikningar sopar sina bord rena och lyfter fram skeletten de har i garderoben. Det kunde vara början till en ny blomstringstid för rörelsen.

Mycket bra och mycket modigt

Mycket bra och mycket modigt av Rolf Lampa att föra fram detta förfärliga i ljuset.

Jag skulle vilja kommentera den senare delen i artikeln, med utgångspunkten: Hur ska de troende i väckelsen och främst församlingarnas styrelser och förkunnare i framtiden kunna se och tolka tecknen i skyn så att det aldrig mer ska behöva leda till decenniers lidande för de drabbade?

Först och främst måste vi alla gå i gemensam bön till vår Himmelske Fader om visdom och förmåga att se de tecken som faktiskt fanns att se redan tidigt i detta händelseförlopp.

Många av de forna förkunnarna i väckelsen och även Luther och andra fäder varnade för att när det uppstår predikanter som mycket kraftigt bestraffar och fördömer vissa specifika synder, såsom t ex prål och liknande, samt framhåller att Mose lag bör användas till tukt för de kristna så är det ett tecken på andlig hordom, vilket innebär som Martin Luther träffande har sagt att man låter Mose och hans lag följa med Jesus och hans brud in i brudkammaren för att bevaka att allt går rätt till på bröllopsnatten.

Detta leder till att man börjar bedriva otukt med Mose, och då måste Jesus bedrövad lämna brudkammaren, dvs hjärtat (om Han någonsin varit där). Då är man inte under nåden utan under lagen, och blir en hård och obarmhärtig kristen eftersom man snart upptäcker sin oförmåga att hålla lagen, och därför bygger upp egna regelverk, samt kräver att alla andra ska följa dessa såsom skedde bland fariseerna på Jesu tid.

Denna andliga hordom leder ofta till att man faller i köttslig hordom i någon form t ex incest, pedofili, homosexuellt utövande, barn- och hustrumisshandel, äktenskapsbrott men också till högmod, partisinne, falska vittnesbörd, fördömande av andra "icke lydiga" kristna och församlingar samt medvetna lögner såsom artikeln ju tydligt visar på.

De tydligaste tecknen på att det är fara å färde är (och var) alltså:

-Förkunnelsen domineras av bestraffande av yttre ting, t ex klädesstil, TV-tittande, idrottsutövande, hårlängd, besök på andra församlingars gudstjänster (som man helt obibliskt kallar för andlig hordom) mm. Ja, man vill t o m göra deltagande i bibelstudiegrupper till en synd!

-Ett mycket starkt utvecklat kontrollbehov främst när det gäller den egna familjen, men också när det gäller församlingen och hela kristenheten. Detta visar sig bl a i en oförtröttlig iver att vilja avsätta obekväma förkunnare, men också i ett nit att fördöma enskilda trossyskon som t ex färgat eller lockat sitt hår.

-Ett starkt behov att visa upp en gyllene fasad utåt, inte bara när det gäller utseendet men även beteendet. Därav kommentarer som Rolfs artikel fått angående att "fiska i Nådens Hav", då man menar att det som är förlåtet får man inte dra fram igen. Detta är endast en halvsanning, som blir till en lögn när man använder detta till att mörklägga dylika händelser. I den tidiga Laestadianska väckelsen var det mycket viktigt att man inte bara bekände sina brott, utan även förlikade sig med sin trätobroder, t ex betalade tillbaka vad man stulit, och om brottet var av den arten att det var straffbart enligt samhällets lagar så tog man sitt straff med förtröstan eftersom den Högstes dom redan utfallit med nåd och förlåtelse. Kan då användandet av förlåtelsen  vara av ondo? Låt mig ta ett exempel från min egen vardag: Om en läkare har en patient som lider av en dödlig sjukdom som kan botas med t ex operation men underlåter detta och i stället ger smärtstillande medicin så kan det liknas vid att man allmänt ber om förlåtelse t ex vid nattvardsgång men undviker att förlika sig med sin broder och inte tar det straff som eventuellt blir påföljden, dvs låter inte orsaken bortopereras, så DÖR faktiskt båda två, den ene kroppsligt och den andre andligt.

-En förbluffande historielöshet, vilket ger sig till känna i okunskap i Bibeln och kyrkohistorien men också i väckelsens historia. När det gäller uttryckssättet "så har man alltid predikat" så sträcker sig detta "alltid" sällan längre tillbaka i tiden än 25 till 30 år. Luthers och Laestadius postillor samlar i bästa fall damm i bokhyllorna. Man kritiserar kraftfullt den nya psalmboken, visserligen med all rätt, men i nästa andetag så hyllar man den "gamla", som våra förfäder skarpt kritiserade när den kom ut på 1930-talet. Man kritiserar utgivandet av biografin om Mathilda Fogman, och man ogillar kvinnliga tolkar och söndagsskollärare med hänvisning till att det skulle kunna tolkas som ett steg mot godkännade av kvinnliga präster.

Ovanstående exempel är bara ett fåtal uttryckssätt mot vilka man ska vara på sin vakt och rannsaka om det inte är den gamle ormen som iklätt sig skepnaden av en ljusets ängel, och som därför är mycket svår att avslöja.

Min förhoppning och bön är att detta vämjeliga ska kunna vändas till något som väcker oss alla ur jungfrusömnen, och leder till att dessa våra minsta bröder och systrar som blivit och FORTFARANDE BLIR UTSATTA återigen ska få tillbaka sin fulla förtröstan på Herrens Jesu försoningsverk samt återfår den trygghet i församlingslivet som berövats dem så brutalt redan i unga år. Så att vi inte säger på den yttersta dagen: "Har vi inte undervisat i Ditt namn i våra bönehus", men Jesus måste svara "Jag känner Eder inte, gå bort ifrån mig ni ogärningsmän".

Skrivet under vånda men tvingad av Kristi kärlek.

Guds rika välsignelse på det nya året  /Stefan

 

Thank you for the boldness to

Thank you for the boldness to be truthful and open, Rolf. Laestadius never promoted or used confession and absolution though he did preach an unscriptual legalism as though sin was contained in "things" when in truth it is only present in hearts. I knew your dad well as he made many trips to America. Continue to stand against the "strike and hide" sins that have been going on for so long and have damaged so many people. We only have God's word to guide us and the Spirit does not twist the Word to create pain and suffering.

Sexuellt övergrepp på

Sexuellt övergrepp på barn

 

Bra att dessa övergrepp äntligen har kommit fram. Det är vidrigt att sådana här saker har hållits hemliga och att offren / föräldrarna inte har anmält saken till myndigheterna.

För dem som gjort sig skyldig till (grov) pedofilii på barn under 16 år borde det finnas bara ett straff, dödsdom. Dessa pedofiloffer får sådana skador i 
sitt psykologiska liv som räcker hela livet. Det är inte rätt.

 

Till EetuB: Läs gärna den

Till EetuB: Läs gärna den uppföljande artikeln ""Hemsk Gud" försvårar läkning efter grova övergrepp".

// Rolf Lampa