RIL - News | Forums | Search | Rilpedia | Bibeln | Source

Kiasmer - korsflätade förstärkta budskap i Bibeln

Kiasm - Ord och innebörd som bildar mönster

I Bibeln förekommer många olika läsarter eller former för arrangemang av texter eller tal. En av de vanligaste textformerna i Bibeln och som de flesta vana bibelläsare stött på kallas för "parallellismer", dvs  budskap som i en mening upprepas i nästa mening eller en poäng som i en vers återkommer i nästa vers, men med helt andra ord.

Förstärkt budskap

En avancerad form av upprepning kallas kiasm, som bygger på att ett budskap delas upp och upprepas så att delbudskapen bildar ett kors, därav Kiasm, ett namn som härleds till det grekiska ordet "chiasmus" som i sin tur kommer från den grekiska bokstaven 'chi' som bildar just ett kryss, se bild:

'Chiasmus' betyder bokstavligen att “placera korsvis, diagonalt arrangemang".[1] Denna berättarform användes ofta under biblisk tid för att betona viktiga poänger. Kiasmer kallas ibland vid olika namn, till exempel "inverterad parallellism" eller "symetrisk parallellism".

I exemplet ovan ur Matteus 23:12, betonas ordet "upphöjd" genom att korsvis upprepning (som ett "X") tillsammans med motsatsen "ödmjuka" så att innebörden i budskapet mönstret bildar ett 'X' . På detta sätt kunde man alltså förstärka ett budskap.

Exempel - Två herrar, maximal konflikt

Thomas B. Clarke beskriver kiasmer på följande sätt: "Enkelt uttryckt är en kiasm en upprepning av liknande idéer i omvänd ordning. Det är ett arrangemang av upprepade tankar eller fraser som framhäver en tyngdpunkt eller betoning. Varje upprepad tanke eller fras kallas ämne. I en kiasm kommer det att finnas två eller flera ämnen som, när de kombineras tillsammans bildar en struktur. Varje tema tilldelas en nivå."2  Clarke ger sedan ett enkelt exempel på hur Jesus ordnade sina tankar i kiasmer. Exemplet nedan är från Matteus 6:24 där Jesus säger:

Ingen kan tjäna två herrar;
ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre,
eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare.
I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.
  (Matt 6:24)

Vi kan nu arrangera om verstexten så att det tydligare syns hur Jesus avsiktligt försökte förstärka sitt budskap genom att arrangera sina uttalanden efter mönster som upprepade viktiga delbudskap samt satte huvudpoängen i centrum. Med fetstil markeras de ämnen som upprepas. Även huvudpoängen i centrum kan upprepas för att skapa en dubbelförstärkning. I exemplet använder Jesus motsatser för att skapa maximal spänning i den konflikt han vill att alla skall se så tydligt att ingen skall missa:

A. Ingen kan tjäna två herrar;

B. ty antingen kommer han då att hata den ene 

C. och älska den andre, eller
C'. kommer han att hålla sig till den förre 

B'. och förakta den senare.

A'. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.

För att ytterligare förtydliga kan man ställa upp parallellerna kiasmen i tabellform:

NivåFörsta påståendeOmkastat påståendeÄmne
 A -- A'
 Två herrar
 Gud och pengar
 Två herrar, Gud och pengar
 B -- B'
 Hata den ene
 Förakta den andre
 Hata en herre
 C -- C'
 Älska den andre
 Tillgivenhet till den ene
 Älska den andra herren

Exempel - Huvudpoängen på ensam rad

I förra exemplet samlades huvudbudskapet i mitten som med en upprepning delade upp och förstärkte poängen. Nästa exempel har sin huvudpoäng på bara en enda rad vilket tydligt pekar ut och gör det möjligt för oss att veta vad Jesu huvudsyfte var med den delen av hans tal, även om han inte uttryckligen sade vad syftet var. Citatet från Matteus 11:28-30:

A. - Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor,

B. - så skall jag ge er vila.  Ta på er mitt ok

X  -  och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat.

B' - Då skall ni finna ro för era själar.  Ty mitt ok är milt,

A' - och min börda är lätt."

Vi ser att Jesus ville att hans lyssnare skulle förstå att den som vill få ro och vila i sin själ kan lära sig detta av Jesus, för sådan han själv är i sin innersta natur kan alla bli som tar emot hans undervisning och exempel.

Exempel - Innebörden bakom de yttre orden

Parallellerna i exemplen ovan såg vi genom att ämnenas likhet framgick av ordens klartext men i nedanstående exempel, den så kallade Prologen av aposteln Johannes, ligger parallellerna på ett djupare plan så att man bakom de yttre måste uppfatta budskapets djupare innebörd i första ledet för att kunna "se" upprepningarna i nästa led, där alltså samma saker upprepas, men i omvänd ordning (till exempel motsvaras Ordet med Jesus Kristus i upprepningen).

Teologiprofessorn Tom Tacher uppger att Prologen (dvs Johannes 1:1--18) utgör en "innehållsrik sammanfattande översikt över de komplexa relationerna mellan Kristus, de troende och världen" och menar att texten uppvisar en semantisk struktur vars ursprung bäst förklaras av Johannes avsikt att förklara vad texten så tydligt förmedlar. Tatcher urskiljer följande struktur för de första 18 verserna[3]:

A.     Det eviga Ordet var med Gud v.1-2

B.     Vad som kom genom Ordet: Skapelsen v.3

C.     Vad vi tagit emot av Ordet: Liv v.4-5

D.     Johannes avsikt: Att vittna v.6-8

E.      Inkarnationen samt gensvaret från världen: v.9-10

F.     Ordet och Hans egna (Israel) v.11

G.    De som accepterade Ordet. v. 12a

H.     Dem gav Han makt att bli Guds barn. v.12b

G'    De som trodde Ordet.  v.12c

F'    Ordet och hans egna (kristna) v. 13

E'    Inkarnationen och gensvaret från församlingen. v.14

D'    Johannes vittnesbörd. v.15

C'     Vad vi tagit emot av Ordet: Nåd v.16

B'    Vad som kom genom Ordet: Nåd och Sanning v. 17

A'    Det eviga Ordet kom från Gud. v. 18

När man ser budskapet i kiasm-format är det svårt att missa vad aposteln framhåller som giltig grund för en människa att få bli ett Guds barn. Det är alltså inte de som hittar på egna regler eller de som inbillar sig vad Bibeln säger, utan istället de som accepterar och tror på Jesus och de faktiska Ord han talade som gavs makt att bliva Guds barn.

Man kan inte skilja personen Jesus ifrån det han sade. Skillnaden mellan att acceptera och inte acceptera Ordet/Jesus framgår särskilt av nivån F som talar om "världen" om de religiösa på Jesu tid som inte accepterade vare sig Jesu Ord eller Jesu person som var Gud son kommen i köttet.

Enklare paralleller

Det finns även enklare paralleller i Bibeln som är mindre komplicerade än kiasmerna. Ordspråken är full av dem. I Ordspråkens enkla poetiska paralleller saknas dock för det mesta den "spets" som pekar ut de huvudpoänger vi sett exempel på i de mer "berättande" texterna. I Ordspråksboken utmanas läsaren att själv försöka upptäcka den gemensamma poäng som stämmer med båda leden i parallellerna.

Ett exempel ur Ordspråksboken visar en mening som byggts upp av två motstående påståenden kring samma ämne (förståndiga sätt att tänka) där det ena påståendet är positivt formulerat (förstånd som prisas) och det andra negativt (det avskyvärda i att tänka bakvänt):

Efter sitt förstånd blir en man prisad,
den som har ett förvänt hjärta blir föraktad.
  (Ords 12:8)

Poängen i båda tankeleden verkar vara att gott förstånd, som är en gåva av Gud, är att föredra framför att tänka bakvänt. Men för att bli förståndig måste man även kunna acceptera att bli visad till rätta eller, ta emot tillrättavisning som Bibeln kallar det:

Svår tuktan drabbar den som överger vägen;
den som hatar tillrättavisning, han måste dö.
(Ord 15:10)

Sammanfattning

Sammanfattningsvis utgör repetition ett sätt att presentera ett budskap på ett pedagogiskt sätt som gör det lättare att minnas samt att identifiera huvudpoängen. Bibeln innehåller hundratals exempel på både korta och längre mer komplexa kiasmer. Varje bibelläsare har alltså stor nytta av att öva sig på att känna igen dessa mönster.

Ordspråksboken är en bra bok att börja med för den som vill öva sig i att upptäcka och fundera på poängen i enklare paralleller, eftersom parallellerna där ofta framträder redan "på ytan" genom rytmen och takten i textens poetiska form. Poängen förväntas man dock i ordspråksboken kunna lista ut själv.

Rolf Lampa

rolf.lampa@rilnews.org

 

[1] Nils W. Lund, Chiasmus in the New Testament, (Chapel Hill, NC: University of North Carolina Press, 1942), 31.

[2] Thomas B. Clarke, What is a Chiasm?, Understanding the Chiastic Structure

[3] Tom Thatcher, Anthony Le Donne mfl, The Fourth Gospel in First-Century