Du citerar Salmon Schulman flitigt men lämnar ute den här biten; "Samtidigt måste dock understrykas, att de gånger bokstavsdiagnosen är rätt ställd kan barnet få mycken glädje av behandlingen."

Artikeln tar stöd i Schulmans text, men handlar om något annat, nämligen att man inte vet hur man ställer rätta diagnoser (framgår av videos), samt det faktum att även om man sätter namn på beteendeen så betyder inte det att beteendet beror på en "sjukdom" som kan (eller skall) behandlas. Särskilt inte med kemikalier.

Poängen är att beteende är något vi själva skall styra.

Riktlinjer för vårt beteende har vi i Guds ord, eftersom vi behöver lära oss hur vi bör vara (vi föds inte med rätt attityd). Och kraft att efterleva Guds vilja får vi genom den Helige Ande. Dvs Gud kommer oss till hjälp om vi vill det och ber om det.

Andra sätt att tänka, som man får via terapeutiska metoder baserade på tankegångar av de gudlösa grundarna av psykologin, ersätter och vänder ofta på Guds ords rekommendationer så att vi uppfattar saker tvärtom. Och mediciner dämpar ner vår förmåga att uppfatta och lära oss av den vägledning genom erfarenheter som Guds Ande för oss igenom i vardagen.

Eller med andra ord, droger gör människor till "andliga zombies" där sinnestillstånden ändras så att man inte kan växa till i insikt och mognad på normalt sätt. Det gäller både naturlig och andlig mognad.

Guds handfasta vägledning, som ofta är smärtsam för den mänskliga naturen, ersätts alltså av en sorts andlig medvetslöshet, vilket hindrar, eller rakt motverkar, Guds avsikt att forma människan efter "sin sons bild", som Paulus uttrycker det i Rom 8:29.*
Det är så artikelns skall läsas.

// Rolf Lampa

* "Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder." (Rom 8:29).
Detta har att göra med att vi ursprungligen skapades till Guds avbild, som dock avföll, men återupprättas i Kristus.