RIL - News | Forums | Search | Rilpedia | Bibeln | Source
General discussions related to articles and Christian faith
It is currently Thu 14 Dec 2017, 02:38

All times are UTC + 1 hour [ DST ]


Forum rules


Please click here to view the forum rules



Post new topic Reply to topic  [ 2 posts ] 
Author Message
PostPosted: Tue 30 Apr 2013, 19:44 

Joined: Mon 28 Dec 2009, 11:58
Posts: 54
Gideon - En stor Guds man, eller en feg Hjälte
Vill här dela med mig av tankar och funderingar som jag samlat på mig om Gideon. jag vet inte om alla resonemang håller men jag vill gärna pröva allt. så här nedan lägger jag fram det jag tänker om Gideon och det som sägs om honom i Domarboken kapitel 6-8.

Tankar och funderingar

Vad finns det att säga om Gideon? jag tror att alla berättelser och karaktärer från bibeln kan lära oss något.
Så också Gideon. När jag först tänkte på Gideon så tänkte jag på en modig, stor Guds man som räddar Israel från dess fiender. Jag tänkte på hur Gideon med trehundra män besegrade så många.
Men var det så? Var Gideon modig? Var hans tro så stark?
Var han en mäktig Guds man och soldat som slog ner Israels fiender?

Jag vill gärna dela med mig av mina funderingar och tankar. läs gärna från Domarboken kapitel 6-9(ja 9 handlar också om Gideon, eller rättare sagt hans arv)

vi läser i början av Dom 6 hur midjaniterna hade utarmat och varit Israel övermäktigt. Israel hade gjort det som var ont i Guds ögon. Och GUD gav dem i Midjaniternas hand.
    Dom 6: 11 HERRENS ängel kom och satte sig under terebinten vid Ofra, som tillhörde abiesriten Joas. Dennes son Gideon höll på att klappa ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna. 12 För honom uppenbarade sig HERRENS ängel och sade till honom: "HERREN är med dig, du tappre stridsman."

Vi ser Herrens ängel komma till Gideon. Då tilltalar Herrens ängel Gideon på ett intressant sätt:"du tappre stridsman"

jag hävdar att Gideon inte var en tapper stridsman, jag hävdar nu att han var en lite feg ynkrygg. ?!
Men varför hälsar då ängeln Gideon med dessa ord?

Både Gud, Ängeln och säkerligen Gideon vet att Gideon inte är modig. Gideon är dessutom en liten stackare som klagar. låt oss se.

    Dom 6: 13 Gideon svarade honom: "O, min herre, om HERREN är med oss, varför har då allt detta kommit över oss? Och var är alla hans under, som våra fäder har berättat om och sagt: `Se, har inte HERREN fört oss upp ur Egypten?' Nu har HERREN övergivit oss och gett oss i midjaniternas hand."

Han har tappat hoppet. Ängeln uppenbarar sig för honom och säger "Herren är med dig". Gideon svarar med att ifrågasätta detta.

    14 Då vände HERREN sig till honom och sade: "Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig." 15 Han svarade honom: "O Herre, hur skulle jag kunna rädda Israel? Min ätt är ju den oansenligaste i Manasse och jag själv den ringaste i min fars hus."

Herren befaller honom att gå och frälsa Israel ur midjaniternas våld. varpå Gideon svarar. "hur ska jag kunna.. min ätt är ju den oansenligaste.. och jag själv är den ringaste..."

Han ser ner på sig själv och konstaterar att han är liten och ringa. Inte alls så tapper. vad jag förstod var också Manasse inte någon stor stam.


    16 HERREN sade till honom: "Jag är med dig, och du skall slå midjaniterna som om de vore en enda man." 17 Gideon svarade honom: "Om jag har funnit nåd för dina ögon, så låt mig få ett tecken att det är du som talar med mig. 18 Gå inte härifrån förrän jag kommer tillbaka till dig och bär fram min offergåva och lägger den framför dig." Han sade: "Jag skall stanna till dess du kommer tillbaka."
    19 Och Gideon gick in och redde till en killing, likaså osyrat bröd av en efa mjöl. Därefter lade han köttet i en korg och hällde spadet i en kruka. Sedan bar han ut det till honom under terebinten och satte fram det. 20 Då sade Guds ängel till honom: "Tag köttet och det osyrade brödet och lägg det på berghällen där och häll spadet över det." Han gjorde så. 21 HERRENS ängel räckte då ut staven som han hade i handen och rörde med spetsen vid köttet och det osyrade brödet. Då slog eld ut ur klippan och förtärde köttet och det osyrade brödet. Och HERRENS ängel försvann ur hans åsyn.
    22 När Gideon såg att det var HERRENS ängel, sade Gideon: "Ve mig, Herre HERRE, jag har sett HERRENS ängel ansikte mot ansikte!" 23 Men HERREN sade till honom: "Frid vare med dig! Frukta inte, du skall inte dö." 24 Då byggde Gideon ett altare där åt HERREN och kallade det HERREN är frid . Det finns kvar än i dag i det abiesritiska Ofra.

Jag tror att Gideon saknade tro. Han kunde inte tro på att det var Herren som stod där.
Så han frågar efter ett tecken.

    Matt 16:4
    Ett ont och trolöst släkte begär ett tecken, men det skall inte få något annat tecken än Jonas tecken." Och han lämnade dem och gick sin väg

Jag hävdar att det inte är fel att fråga efter förstånd, kunskap eller vishet för att man ska veta vad man ska göra. Men Gideon frågade inte efter detta. Han visste redan vad han skulle göra. Herren hade redan förklarat vad han skulle göra, nämligen. Rädda Israel ur midjaniternas hand.

Gideon kunde dock inte tro att det var Herren som talade med honom och han ville ha det bekräftat. Låt gå att det denna gång skulle vara okej. Gideon säkerställer sig själv om att det faktist ÄR Gud som talar med honom. Det kanske är gott att göra.
men låt oss se på fortsättningen.

    25 Den natten sade HERREN till honom: "Tag den tjur som tillhör din far, och den andra sjuåriga tjuren. Riv sedan ner det baalsaltare som tillhör din far, och hugg sönder Aseran som står intill det. 26 Bygg ett altare åt HERREN, din Gud, överst på denna klippa och uppför det på vanligt sätt. Tag sedan den andra tjuren och offra den till brännoffer på resterna av Aseran som du skall hugga sönder." 27 Då tog Gideon med sig tio av sina tjänare och gjorde som HERREN hade sagt till honom. Men eftersom han var rädd för sin fars hus och för männen i staden, gjorde han det inte på dagen utan på natten.
    28 När männen i staden tidigt följande morgon steg upp, se, då låg Baals altare nerbrutet, Aseran intill var sönderhuggen och den andra tjuren var offrad som brännoffer på det nya altaret. 29 Då sade de till varandra: "Vem har gjort detta?" När de undersökte saken och hörde sig för, fick de veta att Gideon, Joas son, hade gjort det. 30 Då sade männen i staden till Joas: "För ut din son. Han måste dö, för han har brutit ner Baals altare och huggit sönder Aseran som stod intill det." 31 Men Joas svarade alla som stod omkring honom: "Vill ni utföra Baals sak? Vill ni komma honom till hjälp? Den som utför hans sak skall bli dödad före nästa morgon. Är Baal Gud, så kan han försvara sig själv, när nu någon har brutit ner hans altare." 32 Därför kallade man Gideon från den dagen Jerubbaal, för man sade: "Baal må utföra sin sak* mot honom, eftersom han har brutit ner Baals altare."
    33 Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal. 34 Men HERRENS Ande kom över Gideon. Han stötte i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom. 35 Han sände omkring budbärare i hela Manasse, så att också de samlades och följde honom. Han sände även budbärare till Aser, Sebulon och Naftali, och de kom upp för att möta dem.

detta är också intressant. han visste att det var Gud som sänt honom och han får i uppgift att riva ner baalsalatare och bygga ett altare åt Herren.
han gör detta, och eftersom Gud är med honom så blir han räddad från den arga folkmassan.
Det är också ganska intressant det Gideons pappa säger.

(lite omskrivet)
om nu bal är en sån stor Gud så må han nu själv straffa Gideon.

Vilket då bevisar att om Gideon kunde riva ner och förstöra baals altaret på detta sätt så var baal kanske inte nån att räkna med.

Andra gången

    36 Och Gideon sade till Gud: "Om du verkligen vill rädda Israel genom min hand, så som du har lovat, 37 se då här. Jag lägger denna avklippta ull på tröskplatsen. Om det kommer dagg endast på ullen, medan marken förblir torr, då vet jag att du genom min hand skall rädda Israel, så som du har lovat." 38 Och det skedde så. När han tidigt följande morgon kramade ur ullen, kunde han pressa ut så mycket dagg ur den att en skål blev full med vatten. 39 Men Gideon sade till Gud: "Må din vrede inte brinna mot mig, om jag talar än en gång. Låt mig få försöka bara en gång till med ullen. Gör nu så att endast ullen förblir torr, medan det kommer dagg överallt på marken." 40 Gud gjorde så den natten. Endast ullen var torr, medan det hade kommit dagg överallt på marken.


Detta är andra gången (och tredje gången) som Gideon vill ha ett tecken. jag hävdar att nu är det frågan om otro och misströstan på Gud.
Gud borde redan bort om alla tvivel ha visat för Gideon att han (Gud) ska leda Gideon, och han(Gideon) vet redan vad han ska göra med han vågar inte tro.


    Dom 7:1 Tidigt följande morgon drog Jerubbaal, det vill säga Gideon, i väg med allt folket som följde honom, och de slog läger vid Harodskällan. Han hade då midjaniternas läger norr om sig, på slätten mot Morehöjden.
    2 HERREN sade till Gideon: "Folket som följer dig är för talrikt för att jag skulle vilja ge midjaniterna i deras hand. Israel skulle då kunna berömma sig mot mig och säga: Min egen hand har räddat mig. 3 Meddela nu folket: Den som är förskräckt och rädd, må vända om och skynda sig från Gileads berg." Då vände 22.000 man av folket tillbaka, och bara 10.000 stannade kvar.
    4 Men HERREN sade till Gideon: "Folket är fortfarande för talrikt. För ner dem till vattnet, så skall jag där göra ett urval bland dem åt dig. När jag säger till dig: `Denne skall gå med dig', så skall han gå med dig. När jag säger till dig: `Denne skall inte gå med dig', så skall han inte gå med." 5 Så förde han folket ner till vattnet. Och HERREN sade till Gideon: "Alla som läppjar av vattnet som hunden gör, dem skall du skilja ut från dem som faller ner på knä för att dricka." 6 Då visade det sig att antalet av dem som hade läppjat av vattnet genom att med handen föra det till munnen var trehundra män. Alla de andra hade fallit ner på knä för att dricka vatten. 7 HERREN sade då till Gideon: "Med de trehundra män som har läppjat av vattnet skall jag rädda er och ge midjaniterna i din hand. Alla de övriga kan bege sig hem, var och en till sitt." 8 Då tog hans folk till sig de övrigas matförråd och deras horn, och därefter lät han de övriga israeliterna gå hem, var och en till sitt tält. Han behöll endast de trehundra männen. Och midjaniternas läger hade han nedanför sig på slätten.

han decimerar Israels barn till 300 man. Orsaken är att ifall de skulle vara flera skulle Israel stolta och högmodiga som de var börja skryta över hur duktiga de har varit som räddat sig själv. Gud hamnar alltså här att gå till en sådan ytterlighet att Israel bort om alla tvivel vet att det är HERREN som har frälst dem.

    9 Den natten sade HERREN till Gideon: "Stå upp och gå ner mot lägret, ty jag har givit det i din hand. 10 Men om du är rädd för att dra ner, gå då ner till lägret med din tjänare Pura 11 och hör vad man säger där. Då skall du få mod att dra ner mot lägret." Han gick då med sin tjänare Pura ner till förposterna i lägret. 12 Och midjaniterna, amalekiterna och alla österlänningarna låg där i dalen, talrika som gräshoppor. Deras kameler var oräkneliga, talrika som sanden på havets strand.
    13 När Gideon kom dit höll en man just på att berätta en dröm för en annan. Han sade: "Jag hade en dröm, och se, jag tyckte att en kornbrödskaka kom rullande in i midjaniternas läger. Den kom fram till tältet och slog emot det, så att det föll och vändes upp och ner, och tältet blev liggande." 14 Då svarade den andre: "Detta kan inte betyda något annat än israeliten Gideons, Joas sons, svärd. Gud har gett midjaniterna och hela lägret i hans hand."

Vi ser ju här vad Gud säger. Om du är rädd... gå då ner.... Och så Gick Gideon ner för att han var rädd. Han var alltså feg. 2(3) gånger hade Gud visat åt Gideon att han är med. Ändå tvivlar Gideon.
Det börjar mer och mer visa sig att Gideon är feg, han är mesig och tvivlar på Gud.

    15 När Gideon hörde denna dröm och uttydningen av den föll han ner och tillbad. Därefter vände han tillbaka till Israels läger och sade: "Stå upp, HERREN har gett midjaniternas läger i er hand." 16 Han delade sina trehundra män i tre grupper och gav dem alla horn i händerna och tomma krukor med facklor inne i krukorna. 17 Han sade till dem: "Se på mig och gör som jag! Så snart jag har kommit till utkanten av lägret, skall ni göra som jag. 18 När jag och alla som jag har med mig blåser i hornen, skall ni också blåsa i hornen runt omkring hela lägret och ropa: För HERREN och för Gideon!"
    19 Så kom Gideon och de hundra män han hade med sig till utkanten av lägret, när den mellersta nattväkten gick in och man just hade ställt ut vakterna. Då blåste de i hornen och krossade krukorna som de hade i händerna. 20 Alla tre grupperna blåste i hornen och slog sönder krukorna. De fattade med vänstra handen i facklorna och med högra handen i hornen, och blåste i dem och ropade: "HERRENS och Gideons svärd!" 21 Men de stod stilla, var och en på sin plats, runt omkring lägret. Då började alla i lägret att irra omkring och skrikande ta till flykten. 22 När de trehundra hornen ljöd, vände HERREN den enes svärd mot den andre i hela lägret. De som var i lägret flydde ända till Bet-Hasitta, åt Serera till, ända till utkanten av Abel-Mehola, förbi Tabbat.
    23 Då samlades israeliterna från Naftali och Aser och från hela Manasse och förföljde midjaniterna. 24 Gideon sände budbärare över hela Efraims bergsbygd och sade: "Drag ner mot midjaniterna och spärra all tillgång till vatten i deras väg ända till Bet-Bara och Jordan." Så uppbådades alla Efraims män och spärrade all tillgång till vatten ända till Bet-Bara och Jordan. 25 De tog till fånga två midjanitiska furstar, Oreb och Seeb. De dödade Oreb vid Orebsklippan, och Seeb dödade de vid Seebspressen. Sedan förföljde de midjaniterna och förde Orebs och Seebs huvuden till Gideon på andra sidan Jordan.

Efter att Gud IGEN gjort det klart för Gideon att han skulle vara med så kunde Gideon slutligen tro och gjorde så som Gud sagt.
De gjorde inte ens något så länge de stod vid lägret. De stod helt stilla och midjaniterna greps av räddsla och förvirring.

Ingen del av detta hade Gideon. Han var inte tuff, inte stor, inte modig och inte vågade han tro.
Men Gud bekräftar gång på gång på gång vad han vill att Gideon ska göra. Han sänder drömmar åt midjaniterna och vände den enas svärd mot den andra. Det Gideon måste göra var att stå och blåsa i ett horn och slå sönder en kruka. sen efter att midjaniterna har slagit ner varandra och när de som undgått döden har flytt kallar han på efraims män för att ta hand om midjaniterna.

    Dom 8:1 Men Efraims män sade till Gideon: "Varför har du gjort så här mot oss, och inte kallat på oss när du drog ut till strid mot midjaniterna?" Och de gick skarpt till rätta med honom. 2 Han svarade dem: "Vad har jag uträttat i jämförelse med er? Är inte Efraims efterskörd bättre än Abiesers vinbärgning? 3 Det var i er hand som Gud gav de midjanitiska furstarna Oreb och Seeb. Vad har jag kunnat uträtta i jämförelse med er?" När han talade så, lade sig deras upprördhet mot honom.

De beskyller honom för att ha dragit ut utan att ha kallat på dem.

    4 Gideon kom till Jordan, och han gick över tillsammans med de trehundra man som var med honom. De var trötta av förföljandet. 5 Därför sade han till männen i Suckot: "Ge några brödkakor åt folket som följer mig, de är utmattade, och jag är i färd med att förfölja Seba och Salmunna, de midjanitiska kungarna." 6 Men ledarna i Suckot svarade: "Har du då redan Seba och Salmunna i din hand, eftersom vi skulle ge bröd åt din här?" 7 Gideon svarade: "När HERREN ger Seba och Salmunna i min hand, skall jag på grund av detta svar söndertröska ert kött med ökentörnen och tistlar." 8 Så fortsatte han därifrån upp till Penuel och sade samma sak till dem som var där. Och männen i Penuel gav honom samma svar som männen i Suckot. 9 Då sade han också till männen i Penuel: "När jag kommer välbehållen tillbaka skall jag riva ner det här tornet."
    10 Men Seba och Salmunna befann sig i Karkor och hade med sig sin här, omkring 15.000 man, allt som fanns kvar av österlänningarnas här. De stupade utgjorde nämligen 120.000 man beväpnade med svärd. 11 Gideon drog upp på karavanvägen öster om Noba och Jogbeha och överföll hären, som trodde sig vara i säkerhet. 12 Seba och Salmunna flydde, men han följde efter dem, och tog de två midjanitiska kungarna Seba och Salmunna till fånga och skingrade hela hären.
    13 När Gideon, Joas son, vände tillbaka från striden, ner från Hereshöjden, 14 grep han en ung man, en av männen i Suckot. Gideon frågade ut honom, och den unge mannen skrev upp namnen på ledarna och de äldste i Suckot, sjuttiosju män. 15 När Gideon kom till männen i Suckot, sade han: "Se, här är nu Seba och Salmunna, som ni hånade mig för och sade: Har du redan Seba och Salmunna i din hand, eftersom vi skulle ge bröd åt dina utmattade män?" 16 Därefter lät han gripa de äldste i staden och tog ökentörnen och tistlar och lät männen i Suckot få känna av dem. 17 Tornet i Penuel rev han ner och dödade männen i staden.

Detta stycke är också intressant. Det visar hur hjärtlös och empatilös Gideon är. Han har själv tvivlat och varit rädd. Han har krävt tecken av Gud för att kunna tro.

När han frågar om hjälp av ledarna i suckot och Penuel så får han ett nekande svar. Detta svar kan bero på att ifall befolkningen i dessa städer hjälper Gideon och han stupar så kommer midjaniterna tillbaka och straffar dem för att de hjälpt Gideon. Alltså vågade de inte hjälpa Gideon med räddsla av att få midjaniternas hämnd på sig.

Gideon som själv har tvivlat vet inte av någon nåd. Han kommer dessutom tillbaka och verkställer det han lovat. Vi kan alltså se att dessa ledare och folk i Suckot och Penuel gör samma sak som Gideon, misströstar och räds.

    21 Då sade Seba och Salmunna: "Stå upp, du själv, och stöt ner oss. För sådan mannen är, sådan är också hans styrka." Då stod Gideon upp och dödade Seba och Salmunna. Och han tog för sin räkning de prydnader som deras kameler hade runt halsen.
    Gideon vägrar att bli kung

Gideon vägrar att bli Kung. Vilken nobel och ytterst självuppoffrande handling. nonsens säger jag. Han skulle så gärna ha viljat bli kung. Dock blev han inte det är sant, och det skall vi inte heller tumma på. Men han ville dock bli kung.


    22 Israeliterna sade till Gideon: "Härska du över oss, och sedan också din son och din sonson, för du har räddat oss ur midjaniternas hand." 23 Men Gideon svarade dem: "Jag skall inte härska över er, och min son skall inte heller härska över er, utan HERREN skall härska över er." 24 Gideon sade vidare till dem: "En sak begär jag av er: Att var och en av er ger mig den öronring han har fått som byte." Fienderna bar nämligen öronringar av guld eftersom de var ismaeliter. 25 De svarade: "Dem ger vi dig gärna." De bredde ut ett klädesplagg, och var och en kastade där den öronring han hade fått som byte. 26 Och guldringarna som han hade begärt vägde 1.700 siklar i guld, detta förutom de halsprydnader, örhängen och de purpurröda kläder som de midjanitiska kungarna hade burit och förutom de kedjor som hade suttit kring halsen på deras kameler. 27 Gideon lät göra en efod av detta och satte upp den i sin stad Ofra. Hela Israel höll sig trolöst till den, och den blev en snara för Gideon och hans hus.
    28 Så blev Midjan kuvat under Israels barn och upplyfte inte mer sitt huvud. Och landet hade ro i fyrtio år, så länge Gideon levde.

Han tackar som sagt nej till erbjudandet om att bli kung. han begärde att få de öronringar som Ismaeliterna hade i sina örogn. plus allt det som kungarna och kamelerna burit och gjorde en efod åt herren som Israel höll sig trolöst till.


    29 Men Jerubbaal, Joas son, begav sig hem och stannade där. 30 Gideon hade sjuttio egna söner, ty han hade många hustrur. 31 Han hade en bihustru i Sikem, och hon födde honom också en son, som han gav namnet Abimelek. 32 Och Gideon, Joas son, dog i hög ålder och blev begravd i sin fader Joas grav i det abiesritiska Ofra.
    33 När Gideon var död, var Israels barn trolösa igen och höll sig till baalerna. De gjorde Baal-Berit till gud åt sig. 34 Israels barn tänkte inte på HERREN sin Gud, som hade befriat dem från alla deras fienders hand runt omkring. 35 Inte heller visade de Jerubbaals, Gideons, hus någon kärlek i gengäld för allt gott som han hade gjort mot Israel.

varför sade jag att Gideon ville bli Kung?
Jo han döpte sin son som han fått med sin bihustru till Abimelek.
Abimelek betyder= Min fader är kung

Vi kan dock konstatera att Gideon fick vara ett redskap och sist och slutligen nog följde Gud samt gjorde det Gud sade. Men inte för att han var stor och modig. utan för att Guds nåd var så stor. Historien handlar inte här om hur mäktig Gideon var och vilken stor Gudsman han var. Den handlar igen om hur Gud kommer ner och räddar sitt folk. Gideon ifrågasätter Gud gång på gång för att han inte vågar tro. Gud har dock tålamod.


Det kan ju dock vara att jag läser det på fel sätt.


Share on Facebook Share on Twitter Share on Digg
Top
 Profile Send private message  
 
PostPosted: Wed 01 May 2013, 05:31 

Joined: Mon 28 Dec 2009, 11:58
Posts: 54
Ska tillägga att de flesta ideerna kommer från följande 4 predikningar av Rob Vincent.

http://www.sermonaudio.com/search.asp?s ... 458&y=-336


SÅ att ingen tror att jag suttit och funderat ut allt själv.


Share on Facebook Share on Twitter Share on Digg
Top
 Profile Send private message  
 
Display posts from previous:  Sort by  
Post new topic Reply to topic  [ 2 posts ] 

All times are UTC + 1 hour [ DST ]


Who is online

Users browsing this forum: No registered users


You cannot post new topics in this forum
You cannot reply to topics in this forum
You cannot edit your posts in this forum
You cannot delete your posts in this forum

Search for:
Jump to:  
cron
Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group