RIL News

02. DMSO - Behandling av kronisk smärta och muskuloskeletala skador

Publicerad: 2025-06-14

Standardmetoden för smärtbehandling och muskuloskeletala skador är vanligtvis att ge NSAID-preparat (t.ex. ibuprofen) och i svårare fall opioider. Dock är dessa läkemedel extremt farliga (tiotusentals människor dödas varje år av dessa preparat) men har ändå förblivit standardbehandling i årtionden.

Gästskribent Midwesterndoctor, där en slutdelen av denna artikel endast finns att läsa bakom betalvägg.


Sammanfattningsvis är DMSO (Dimethyl Sulfoxide) ett ofarligt och effektivt alternativ till standardmedicinen, där:
• DMSO är ett anmärkningsvärt effektivt smärtstillande medel, vilket i många fall gör det möjligt för individer som varit funktionsnedsatta i åratal av sin smärta (t.ex. en misslyckad ryggkirurgi eller svår artrit – DMSO:s mest populära användning) att få sina liv tillbaka. Dessutom kan det behandla många typer av smärta som andra behandlingar inte fungerar på (t.ex. komplext regionalt smärtsyndrom).
• DMSO är en mycket effektiv behandling för att läka sår och skapa friska ärr, vilket gör den särskilt användbar för att återhämta sig från operationer.
• DMSO är otroligt effektivt för att läka ett brett spektrum av akuta och kroniska muskuloskeletala skador (t.ex. artrit, huvudvärk, nack- och ryggskador, restless legs syndrome, stukningar, trigeminusneuralgi och många traumatiska skador). Det har vanligtvis en framgångsfaktor på 80–90 % och har ofta en omedelbar och dramatisk effekt. Denna användning var särskilt populär bland professionella idrottare, eftersom den gjorde det möjligt för många av dem att snabbt återvända till tävlingsplanen istället för att vara borta resten av säsongen.
• I artikeln medan kommer att granskas den vetenskapliga litteraturen som förklarar hur DMSO ger smärtlindring och läkning, den stora mängd bevis (tusentals patienter) som visar på faktisk effekt samt våra föredragna DMSO-hembehandlingsprotokoll för smärta, artrit och muskuloskeletala skador (tillsammans med de bästa källorna för att få tag på DMSO).

En av de märkliga aspekterna av västerländsk medicin är att, trots att pengar alltid spenderas på "forskning", så förpassas sådan forskning oundvikligen till historiens soptunna om ett enstaka mirakelläkemedel dyker upp som fungerar alltför bra, med en mängd olika tillämpningar, oavsett vilka data som läggs fram för det.

I den första delen av denna serie (som ger viktigt sammanhang för denna artikel) listade jag de årtionden av bevis som visar att den enkla (naturligt förekommande) kemiska substansen dimetylsulfoxid (DMSO) är ett anmärkningsvärt säkert läkemedel som helt förändrar vården av många utmanande och obotliga sjukdomar (t.ex. stroke, allvarligt huvudtrauma, ryggmärgsskador, amyloidos, Downs syndrom och demens).

Obs: Efter att ha publicerat den första artikeln fick jag många korrespondenser från läsare som sa att DMSO var livräddande när de fått en stroke, samt många fler vittnesmål på Twitter och några berättelser där det användes för att behandla stroke hos ett ett husdjur (t.ex. denna här läsarens hund (länk)).

Men även om var och en av dessa tillämpningar fullständigt skulle förändra medicinen (särskilt DMSO:s användbarhet vid stroke) och hur dessa livslånga sjukdomar påverkar vårt samhälle (vilket var det som drev många läkare att ägna årtionden åt att forska om DMSO) så förklarar inget av detta varför DMSO tog Amerika med storm och kampanjer lanserades för att upphäva FDA:s förbud mot DMSO (kampanjer som kongressledamöter så småningom gick med i). Snarare berodde detta på att DMSO löste tre av de vanligaste problemen inom medicin:

• Det läker snabbt en mängd olika muskuloskeletala skador (t.ex. de som rutinmässigt upplevs av professionella idrottare eller en kronisk ryggskada som leder till delvis funktionsnedsättning).

• Det behandlar effektivt en mängd olika ledsjukdomar (t.ex. reumatoid artrit).

• Det är ett extremt effektivt och mycket säkert smärtstillande medel.

På grund av detta var det mirakulöst för många med kronisk smärta och funktionsnedsättning (t.ex. från artros eller en misslyckad ryggkirurgi), särskilt eftersom alla andra smärtstillande läkemedel har betydande (och ofta dödliga) biverkningar och ännu värre – ofta inte ens fungerar.

Obs: ett viktigt tema att beakta genom hela den här artikeln är den enorma skillnaden i toxicitet (giftighet) mellan DMSO och dess konventionella alternativ (såsom kortikosteroider och gabapentin). Till exempel dödar både NSAID och opioider tiotusentals amerikaner varje år, medan DMSO under över 60 års användning av miljontals människor inte har kopplats till ett enda dödsfall. Likaså är NSAID den främsta orsaken till läkemedelsorsakade sjukhusinläggningar (eftersom de är giftiga för hjärtat och tunntarmen och särskilt giftiga för njurar och mage), medan en systematisk granskning av alla publicerade DMSO-studier fann att biverkningarna i samband med DMSO (t.ex. vanligtvis hudirritation eller en vitlöksliknande lukt och ibland illamående, kräkningar eller diarré) var mindre och övergående. Likaså är det mycket lätt att överdosera ett NSAID eller en opioid, medan en noggrann studie på människor fann att 90 dagars intag av DMSO vid 3-30 gånger högre dos än standarddosen inte orsakade någon toxicitet och tolererades väl av försökspersonerna. Detta medan nästan alla andra läkemedel skulle vara extremt farliga vid så höga doser.

I följande program om DMSO publicerat av programmet "60 Minutes", ger ett exempel på sammanhang för hur betydelsefull DMSO var för många amerikaner:

https://www.youtube.com/watch?v=H_szhaOS9V4