Publicerad: 2013-11-09
Bibeln talar om Guds "kraft" och många undrar om vi än idag kan göra bruk av Guds kraft på samma sätt som på Bibelns tid?
Uppfattningarna om Guds kraft går isär. Tolkningarna varierar särskilt mycket beroende på om man försöker dra nytta av Guds kraft eller inte. Men många känner osäkerhet om vad Bibeln egentligen säger om dessa saker. En del menar att Bibeln inte är så tydlig, eller åtminstone att man kan tolka detta om kraften och kraftgärningar på olika sätt. I denna artikel reder vår gästskribent Kamau Mweru ut begreppen.
Artikeltexten baseras på en bloggartikel av gästskribenten Kamau Mweru som har frikyrkobakgrund och är bosatt i Kenya. Originaltexten är redigerad. Publicerad med tillstånd.
Apostlarna beskrev Guds kraft med flera exempel. Paulus profeterade även om hur det mot tidens slut skulle bli så att många skulle uppvisa ett sken av gudsfruktan, "men inte vilja veta av dess kraft" ([[2 Tim 3:5]]). Nedan några bibelställen som markerar hur viktig Guds kraft är för Jesu efterföljare och Guds rike:
"Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få KRAFT och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” (Apg 1:8)
"Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre och inte heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt lidande för evangelium efter den KRAFT som Gud ger." (2 Tim 1:8)
"De övervann honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden. (Upp 12:10-11)
Men Gud talar inte enbart om makter och stor kraft och kraftgärningar utan också om andligt bedrägeri. Jesus sade “låt ingen bedra er”. Paulus skrev flera gånger om samma sak med lite andra ord, och Johannes gav ett signalement på Antikrist i sitt första brev (kap 3:7--10). Och Petrus gav ett utförligt signalement på falska apostlar och varnar för att det är mycket farligt att syssla med egensinniga tolkningar av Skriftens ord. Han säger i 2 Petr. 1:20 – 2:3:
Framför allt skall ni veta att ingen profetia i Skriften har kommit till genom egen utläggning. Ty ingen profetia har burits fram genom någon människas vilja, utan ledda av den helige Ande har människor talat vad de fått från Gud. Men det fanns också falska profeter bland folket, liksom det bland er kommer att finnas falska lärare som smyger in förödande läror. De skall till och med förneka den Herre som har friköpt dem och drar så plötsligt fördärv över sig. Många skall följa dem i deras utsvävningar, och för deras skull kommer sanningens väg att smädas. I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er. Men domen över dem är sedan länge verksam, och deras undergång sover inte.
Man måste vara mycket närsynt eller kanske blind för att inte se att Petrus beskriver precis det vi ser runt omkring oss i dag. Giriga förkunnare som kallar sig apostlar och profeter skor sig på de “många” som följer dem. De smyger in falska och förödande läror och det har blivit mycket vanligt att förneka Jesus Kristus på olika sätt. Inte underligt då att sanningens väg smädas i stor skala i våra dagar.
Om man berättar att man praktiserar yoga och
transcendent meditation och mumlar namn på onda andar
en halvtimme om dagen och att detta gör dej frisk och kreativ,
då kommer dina kollegor på jobbet att säga “så fint då”. Men om du vågar berätta att du stänger din kammare och böjer
dina knän och beder till universums Skapare, då kommer de att
säga: “Va! Är du inte klok! Har du gått och blivit religiös?”
Sanningens väg smädas alltså men allt annat accepteras utan vidare.
Petrus fortsätter lite längre fram med signalement på antikrists ande, 2 Petr. 2:9-13:
Herren vet alltså att frälsa de gudfruktiga ur frestelsen och att hålla de orättfärdiga i förvar och straffa dem fram till domens dag, särskilt dem som i orent begär följer sin köttsliga natur och föraktar Herren. Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter, under det att änglar, som står högre i fråga om makt och styrka, inte uttalar någon smädande dom mot dem inför Herren. Dessa människor är som oförnuftiga djur, av naturen födda till att fånga och döda. De smädar vad de inte känner till och kommer att gå under genom sitt förfall. Som djur skall de också gå under. Det är den rätta lönen för deras laglöshet, onda som de är. De njuter av att festa mitt på ljusa dagen.
Ett viktigt signalement är att ledarfigurerna blir fräcka och självsäkra och att de smädar höga makter, fastän inte änglarna gör så. Också Judas talade om detta i sitt brev. Han skrev:
“Herren föraktar de, och höga makter smädar de. Men när ärkeängeln Mikael tvistade med djävulen om Moses kropp, vågade han inte uttala någon smädande dom över honom utan sade: “Må Herren straffa dig.” Dessa däremot smädar allt som de inte känner till, liksom djur utan förnuft, och vad de med sina naturliga sinnen kan fatta, det förstör de sig med. Ve dem! De har slagit in på Kains väg, de har mot betalning störtat sig i Bileams villfarelse, de har gjort uppror som Kora och gått under.”
Vad har då detta att göra med "kraft" och falska profeter? Det har att göra med att det är standard inom den så kallade trosrörelsen att man härjar med demoner och visar förakt för Herren. Och detta borde för alla vara ett tydligt tecken på vilken ande som styr trosrörelsens förkunnare. Man undrar hur dessa förkunnare läser Bibeln och hur de tolkar Petrus andra brev och Judas brev och Paulus skriverier om schackrande med evangelium och “fantastiska apostlar”. Exempel på en varning som gäller sådana falska profeter ges i 2 Petr. 2:14-15:
De har ögon fulla av otukt och kan inte få nog av synd. De lockar till sig obefästa själar och har hjärtan som är övade i att roffa åt sig, dessa förbannelsens barn. De har lämnat den raka vägen och förts vilse och följt samma väg som Bileam, Beors son, som älskade den lön han skulle få för sin orättfärdighet.
Johannes å sin sida ger i sitt första brev i verserna 4-10 ett signalement på Guds Son som är född av Gud, samt på Antikrist, som är av djävulen.
Var och en som gör synd bryter mot lagen, ty synd är brott mot lagen. Och ni vet att han [dvs Jesus] uppenbarades för att ta bort synderna, och synd finns inte i honom. Den som förblir i honom syndar inte. Den som syndar har inte sett honom och känner honom inte.
Kära barn, låt ingen föra er vilse. Den som gör det rätta är rättfärdig liksom han är rättfärdig. Den som gör synd är av djävulen, ty djävulen har syndat ända från begynnelsen. Och Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar. Den som är född av Gud gör inte synd, ty Guds säd förblir i honom. Han kan inte synda, eftersom han är född av Gud. På samma sätt är det uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens barn: Den som inte gör det rätta är inte av Gud, ej heller den som inte älskar sin broder.
En liten till synes oväsentlig del av texten har strukits under ("han" dvs Jesus). Men understrykningen är mycket väsentlig, för om man läser den citerade texten med avsikten att bedöma om man själv är duglig nog att kallas frälst kanske man ger upp hoppet helt.
Men det Johannes egentligen säger är att man kan känna igen Antikrist på att hans livsstil inte stämmer. Han lever i synd.
Och man undrar kanske hur någon som kallar sig kristen kan bli lurad, för när livsstilen inte stämmer är det dags att vakna och vara på sin vakt!
Ändå accepterar redan miljontals människor som kallar sig kristna att deras ledare lever i lyx och sus och dus och flyger till korståg och från den ena mirakelkonferensen till den andra i privata jetflygplan med förgyllda dörrhandtag och vattenkranar. Allt medan de avslöjas med otukt och bedrägeri och mycket annat. Samme ande finns sedan länge även inom Islam, med en gud som ursäktar den store profetens alla utsvävningar i otukt, mord, stöld, bedrägeri och pedofili.
Och nu har dessa världsberömda trosförkunnare och framgångspredikare lyckats lura miljoner att de, trots sin livsstil, är Guds tjänare. De har banat vägen för Antikrist och krattar hans manege och sopar hans landningsbana.
Och nu kommer vi fram till denna textens egentliga tema, nämligen kraften som signalement, som ett igenkänningstecken. Vi skall nu mot denna bakgrund granska de tre inledande citaten en gång till:
Apg. 1:8 Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få KRAFT och bli mina VITTNEN i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”
2 Tim. 1:8 Skäms alltså inte för VITTNESBÖRDET om vår Herre och inte heller för mig, hans fånge, utan bär också du ditt LIDANDE för evangelium efter den KRAFT som Gud ger.
Upp. 12:11 De övervann honom genom Lammets blod och genom sitt VITTNESBÖRDS ord. De älskade inte sitt liv så högt att de drog sig undan döden.
Vi läser alltså om liv och död och vittnesbörd - och kraft. Men varför hör vittne, kraft och lidande och död så tätt ihop? Förklaringen finner vi i ordet vittne. I Apostlagärningarna 1:8 står i den grekiska grundtexten “μαρτυρες” (martyres) och kommer av “μαρτυς” och har översatts till svenska som “vittnen”.
Du känner väl igen ordet “martyr”? Vi som lever nära den tid som kallas vedermödan kommer nog att behöva en hel del av Andens kraft för att våga och orka vara vittnen och martyrer.
Och om kopplingen mellan vittne och lidande inte är tydlig nog så blir den än mer tydlig i 2 Tim. 1:8. Här talas det nämligen om att bära sitt lidande i proportion till den kraft som Gud ger. Och i Upp. 12:11 talas det om sanningsälskare som inte tvekade att gå i döden på grund av sina vittnesbörd. Och i 2 Tim. 3:5 står det så här:
"De skola hava ett sken av gudsfruktan, men skola icke vilja veta av dess KRAFT. Vänd dig bort ifrån sådana." (2 Tim. 3:5)
Det är på denna punkt som många missuppfattar Guds kraft. Och alla upptäcker inte att de som i Timoteus uppges bara ha ett sken av gudsfruktan, de talar om en helt annan sorts kraft! De talar om kraft att utföra häftiga manifestationer. Och de skriker och gormar. De manipulerar massorna. De bedriver handel med evangelium. Och de missbrukar Guds löften. Etcetera.
Men vill dessa fantastiska apostlar bli martyrer ("vittnen")? Nej det vill de inte, de vill istället fara fram i lyx och bli beundrade för sina stora "krafter. Jämför nu detta med den person som beskrivs i Apostlagärningarna 8:9-11 :
Men i staden fanns en man vid namn Simon som bedrev trolldom och hade slagit folket i Samarien med häpnad. Han sade sig vara något stort. Alla, både små och stora, höll sig till honom och sade: “Han är den Guds KRAFT som man kallar Den stora kraften.” De hade hållit sig till honom, därför att han under lång tid hade bländat dem med sina trollkonster.
Mot denna bakgrund kan vi nu gå vidare och jämföra med ytterligare några texter som talar om kraft:
Rom. 1:16 Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. (Evangelium är en Guds kraft)
1 Kor. 1:18 Ty detta budskap om korset är en dårskap för dem som blir förtappade, men för oss som blir frälsta är det en Guds kraft. (Budskapet om korset är en Guds kraft).
1 Kor. 1:24 Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet. (Kristus är Guds kraft).
Kanske det nu blivit tydligare hur man skall göra för att saluföra fel sorts kraft? Vi sammanfattar:
- Evangelium är Guds kraft – då måste man således förvränga evangelium.
- Budskapet om korset är Guds kraft – då är det bäst att tiga om synd och omvändelse och lidande.
- Kristus är Guds kraft – då gäller det att predika “en annan Kristus”.
Men om helbrägdagörarna och de starka manifestationernas apostlar inte gör bruk av den rätta kraften, vad är det då för krafter och vad är det för sorts apostlar? Kan det vara fråga om falska apostlar?
Vi jämför avslutningsvis mot beskrivningarna i 2 Petrus 2 för att se vad som eventuellt fattas i signalementet för falska apostlar:
- falska lärare som smyger in förödande läror
- I sin girighet kommer de att med falska argument sko sig på er
- för deras skull kommer sanningens väg att smädas
- Fräcka och självsäkra skyggar de inte för att smäda höga makter,
under det att änglar, som står högre i fråga om makt och styrka,
inte uttalar någon smädande dom mot dem inför Herren
Och svaret på vår inledande fråga är naturligtvis att Ja, evangeliet har fortfarande kraft att frälsa och lyfta syndare upp ur fördärvets grop, och korset är fortfarande i fokus hos dem som sanningsenligt vittnar om den Kristus som är Guds kraft.
Eller anser du att någonting är otydligt eller saknas i Bibelns signalementet för falska apostlar?
Kamau Mweru
Lynda Randle - "I'm free" :
