Publicerad: 2011-01-21
Jesu budskap till Laodicea associerade till stadens mest kända lokala kännetecken vilket gjorde budskapet extremt tydligt för de kristna i just den staden.
[Redigerad: 2011-05-19 20:46] Rättelser
I Uppenbarelsebokens tre första kapitel har Jesus olika budskap till några av de första församlingarna på Nya Testamentets tid. Det finns idag olika försök till tolkningar av det egentliga budskapet i de delvis svårtydda uttalanden som Jesus gör. Men mycket av oklarheterna kan skingras om man beaktar den lokala historiska bakgrunden för städerna i de olika församlingar som Jesus vände sig till.
I denna artikel visas exempel på hur budskapet till Laodicea i Uppenbarelseboken 3 vers 14-19 kan uppfattas även idag med hjälp av historiska faktaupplysningar samt några av de vanligaste symbolerna i det bibliska bildspråket. När detta sätts samman blir budskapet till Laodicea lika tydligt för oss idag som det var för åhörarna på Jesu tid.
Jesus kritiserade det andliga tillståndet i församlingen i Laodicea mycket kraftigt. Allt tyder på att han vässade sitt budskap för att just den stadens kristna skulle uppfatta budskapet extremt tydligt. En del av tydligheten kom av att Jesus använde symboler i budskapet som han hämtade ur stadens mest kända särskilda kännetecken.
Laodicea var ett viktigt ekonomiskt handelscentrum i den del av Romerska riket som tillhörde Mindre Asien. I staden fanns därför många handelsmän och köpmän som man idag närmast kunde kalla "finansvalpar" eller "finanshajar". Även de kristna i staden uppfattade sig som rika.
I staden tillverkades en av den tidens exklusivaste tyger. Man var speciellt skickliga på att framställa en viss röd färg som användes vid färgning av tyger. Kläder sydda av tygerna från Laodicea skulle kunna liknas vid vår tids exklusiva märkeskläder från till exempel Armani. Man kunde alltså klä sig i särskilt exklusiva kläder i just denna stad.
Kläder och tyger är vanliga symboler i Bibelns bildspråk vilket vi därför skall återkomma till längre fram.
I området tillverkades även vad som kallats det första kända konstgjorda verksamma läkemedlet - en ögonsalva mot ögonsjukdomar som var typiska för klimatet i området. Staden låg inom det område som kallades Frygien som var känd för den ögonsalva som kallades "Frygiskt puder".
Enligt den grekiske historikern och filosofen Strabo bodde i staden även en berömd praktiserande oftalmolog som var specialist på ögonsjukdomar. Man ansåg sig i denna stad se klarare med friskare och vackrare ögon än i många andra städer i regionen.
I allmänt bildspråk syftar god syn på god insikt och gott förstånd. På engelska säger man "I see" när man menar "jag förstår." I Bibelns bildspråk syftar god syn på förståelse av det Gud säger i sitt ord.
Men Jesus var inte imponerad av synförmågan i Laodicea. Han vände istället emot de kristna just de yttre ting som var så framträdande i just deras stad och som lockade dem till högmod - yttre rikedom, god syn samt fina kläder. Jesus nämnde dock dock dessa saker i överförd mening eftersom han avsåg att påpeka församlingens dåliga andliga tillstånd och inte de yttre tingen i sig. Han uttryckte sig så här:
Du säger ju: 'Jag är rik, ja, jag har vunnit rikedomar och behöver intet'; och du vet icke att du just är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken.(vers 17)
Efter dessa stränga ord övergår Jesus till att råda dem att inte lura sig själva och tro att de på grund av sin världsliga status kan även i andligt avseende lita på sina egna idéer, sina egna synsätt och jordiska tillgångar. Jesus uppmanar dem istället att av Honom skaffa sig "ögonsalva" för att få andlig klarsyn, och av honom köpa guld, renat i eld.
Guld renat i eld motsvarar en äkta andlig rikedom som utstått prövningar och som inte flyr undan sådant lidande ("eld") som kan komma för sanningens skull.
Jesus råder församlingen även att tvätta sina kläder vita i motsats till den exklusiva röda färg de var kända för i Laodicea. Kläder betecknar "rättfärdighet" i Bibelns bildspråk, och om sådan rättfärdighet saknas betecknas detta som "nakenhet". Rättfärdighet associeras särskilt till vita kläder medan den röda färgen ofta associeras till prostituerade eller "skökor". Röd färg på kläderna symboliserar då andlig trolöshet eller "lösaktighet".
I bildspråket skall de troende "tvättas" rena med "blod". Detta sker genom tron på att Jesus med sin korsdöd tar vår skuld på sig själv istället. Färgerna kan förbrylla eftersom resultatet efter tvätten med blod skulle bli vitt. Förklaringen är att vitt symboliserar "renhet", i detta fall renhet från skuld för synd.
För övrigt var dricksvattnet i staden känt för att vara ljummet. Vatten leddes nämligen till Laodicea längs en romersk akvedukt
(vattenbro) från högre belägna avlägsna vattenkällor. Väl framme i
staden var vattnet därför uppvärmt av den starka solljuset i det varma
klimatet.
Vatten används ofta i bibeln som bildspråk för "Guds ord" eftersom 'undervisning' och 'regn', är samma ord på hebreiska. Man kan undervisa om olika saker men Guds undervisning kommer liksom regnet "ovanifrån". Regnvatten och sunda ansamlingar av sådant vatten, till exempel porlande bäckar och hela hav, betecknar "ansamlad kunskap om Gud". Vatten har alltså med Guds ord att göra.
Undervisning kan vara varm och uppmuntrande och till och med "het", som en uppfriskande kopp varmt te. Men viktiga insikter och sanningar kan också gå upp för en likt en svalkande vind, eller som en kalldusch. Det kalla symboliserar antingen en uppfriskande klar och nykter analys, eller om det är riktigt kallt, tydliga sanningar som kan överraska och även orsaka ett visst obehag. Om det ljumma vattnet sade Jesus kort:
"Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun." (Upp 3:15, 16)
Hett vatten smakar alltså bra när man är stel och frusen. Även kallt vatten smakar bra, särskilt när man är riktigt törstig. Men ljummet vatten tycker de flesta är äckligt. Om man av misstag får ljummet vatten i munnen vill man spontant "utspy det ur sin mun". Vi anar därför Jesu budskap - att det är starkt motbjudande att tillämpa ljummen undervisning som gör folk passiva och likgiltiga för budskapet i Guds ord.
Jesus inledde alltså sitt budskap till just denna stad med att försäkra att ljummen likgiltighet, så typisk för det högmod som ofta följer av ett liv i överflöd, kommer att leda till att han "utspyr dem ur sin mun" (vers 16). Vad Jesus vill se är istället antingen (kall) vaksam skärpa, eller brinnande iver för sanningen och medkännande barmhärtighet - eller bådadera!
Det "varma" skall alltså inte förväxlas med egenpåhittat sentimentalt trams som tar sig uttryck i olika former av "andlig onykterhet", utan det varma skall basera sig på en iver för de angelägna sanningarna i Guds ord som Guds ande påminner om.
En viktig poäng i Jesu budskap till de sju olika församlingarna var att han hade olika budskap till respektive församling som han vävde samman med hjälp av symboler som hämtades ur just den miljö som rådde i respektive församling. På detta sätt kunde de lokala åhörarna känna igen sig och budskapet gjorde ett djupare intryck. Jesus som också kallas Ordet, är en mästare på att kommunicera med ord.
Jesus anpassade alltid sina liknelser i någon mån efter åhörarna. I Israel kunde Jesus ute på landet tala om herdar får och lamm, medan han bland fiskare gjorde liknelser om fiskar, fiskenät, båtar, vindar och vågor.
Undertecknad har i en betraktelse själv tillämpat lokalt anpassad symbolik i ett område som var känd för sin livsmedelsindustri samt exklusiva båtbyggarfabriker. Åhörarna uppfattade genast budskapet.
I fråga om livsmedelsindustrin uppfattade en åhörare budskapet snabbare än jag hann uttala liknelsen, genom att åhöraren avbröt mitt i en mening och föreslog namnet på en av livsmedelsföretagets mest kända produktgrupper. Jag replikerade snabbt att "det var inte jag utan du som sade det där" varpå betraktelsen fortsatte kring "näringshalten" i den andliga undervisningen i området.
Betraktelsen, som utgick ifrån texten om Laodicea för att illustrera hur Jesus använde lokalt anpassad symbolik, fortsatte på temat om hur åhörarna producerade och åt livsmedel av högsta kvalitet och god smak. Och hur människor samtidigt led av andlig undernäring så att vissa hade börjat magra och uppvisa tecken på andlig "hungersnöd".
Det som började med munter symbolik rörande traktens kända matproducent blev snart en känslig sak för de lokala åhörarna. Men hur känsligt var det då inte för åhörarna i Laodicea som fick ta emot förödande kritik av Herren Jesus?
I trakten fanns även flera båtbyggare av mycket exklusiva märken och i församlingarna, eller "skepp" som de liknas vid i bildspråket, finns många troende som bygger de exklusivaste båtar som kan köpas för pengar. Vissa av dessa båtar var oceangående segelbåtar. Segelbåtar drivs som alla vet av vinden, och vind och "ande" är samma ord i bibelns grundtext, vilket utnyttjas i bildspråket.
Vid tillfället för betraktelsen, som inträffade för omkring femton år sedan, var båtbranschen i kris, vilket liknades vid andlig hård sjögång som riskerade att försätta traktens "församlingsskepp" i andlig sjönöd.
Budskapet var glasklart för alla så att ingen kunde missförstå; en tilltagande andlig likgiltighet hade under en tid gripit tag i de troende i området samtidigt som ett andligt högmod växte fram som innebar att man underskattade riskerna med att inte aktivt upprätthålla en skärpt vaksamhet.
En sorts andlig "näringsbrist" med åtföljande svaghet hade redan hunnit börja breda ut sig, något som kanske var lättare för en utomstående att lägga märke till. En av orsakerna till näringsbristen var dock mindre smickrande, nämligen ensidig och delvis inställsam undervisning.
Med andra ord var den andliga maten, vars råvaror finns i varierande och riklig mängd i Bibeln, inte alltid tillredd på sådant sätt att man täckte hela den andliga "kostcirkeln." Ett fåtal ämnen togs upp i undervisningen vilka ofta saknade koppling till människornas vardag, eller så framställdes texterna inte som om de hade med verkligheten att göra. Vackra ord och ett välbekant tonläge var vanligare än att tydliggöra bibelordens konkreta innebörd och tillämpning.
En sömnaktig likgiltighet höll helt enkelt på att försätta dem i svårigheter. De flesta åhörare uppfattade alltså budskapet även om kanske inte alla ansåg att budskapet stämde in på just dem. Betraktelsens budskap kom antagligen som en kalldusch för många av dem. Eller som en kopp skållhett te.
Kallt eller varmt är alltså bra men ljummen undervisning är motbjudande vidrigt och leder med tiden till svåra konsekvenser. Jesus är beredd att gå så långt att han vägrar låta en sådan församling fortsätta att vittna om och företräda honom. Han utspyr istället de ljumma ur sin mun.
När budskapet är angeläget är det viktigt att ingen missuppfattar det och därför är Herren Jesus också rak och tydlig i sin kommunikation. Han är också en sträng Herre vilket följande uttalande vittnar om som Jesus riktade till församlingen i Sardes:
"Du har namnet om dig att du lever, men du är död. 2 Vakna upp och håll dig vaken och stärk det som är kvar och som var nära att dö. Ty jag har inte funnit att dina gärningar är fullkomliga inför min Gud." (Upp 3:1, 2)
Guds ande vet vilka särskilda budskap och förtjänster, eller problem, som varje församling eller enskild behöver uppmärksammas på. Vi kan dock välja att inte lyssna.
Rolf Lampa
rolf.lampa@rilnews.org
Se även:
