Publicerad: 2010-12-07
Del 5.
Kärnan i Martin Luther invändningar mot evolution står att finna i hans förtroende för evangeliet.
Människan skapades särskilt av Gud för att ha gemenskap med Honom. Men människan avföll irån skaparen. Och genom Guds nåd återställer evangeliet Guds gemenskap med en fallen människa - en gemenskap som inkluderar Guds dagliga och personliga samspel i våra enskilda liv.
Gud är inte den sortens Gud som utelämnar oss endast till hans skapade naturlagar. En sådan tanke var ett angrepp på nåden själv! Av den anledningen ansåg Luther bibelns undervisning om skapelsen vara en del av den bibliska kristologin (läran om Kristus). Med ett citat av aposteln Johannes sade Luther följande:
"Om Kristus inte är sann Gud, född av Fadern i evighet och skapare av alla varelser, så är vi dödsdömda"[21]
Med andra ord, att tala om skapelse utan Kristi förtroliga inblandning, eller att diskutera skapelse som en överflödig lära, är ett smygande lömskt men effektivt sätt att lyfta bort Kristus ur kristendomen.
En av anledningarna till att Jesus blir överflödig har att göra med att om skapelsen ifrågasätts som myt, då är även syndafallet en myt, och då finns heller inget "problem" kvar för Jesus att lösa. Det behövs alltså ingen frälsning utan ett syndafall som inträffat i verkligheten.
Luther förkastade idén att skapelseakten fortsätter efter den sjätte dagen genom föreställningen om nyalstring. Han sade:
"... inför Guds åsyn föddes jag och förökades så fort världen började, eftersom det Ordet, vilket Gud uttalade, 'Låt oss skapa människor', skapade också mig. Vad än Gud avsåg att skapa, det skapade han då han talade. Inte allt blev synligt med en gång."[22]
I motsats till en del moderna skrivare gjorde Luther sålunda en noggrann åtskillnad mellan Guds skapelseakt (som fullbordades på sjätte dagen) och Guds senare uppehållande av sin skapelse (som följer principer som fortsätter än idag).
I sina kommentarer till de två första verserna i Johannesevangeliet konstaterar Luther att dessa verser tydligt binder samman Kristus, hans gudomlighet samt skapelseberättelsen för alltid. Man kan inte, sade han, reda ut det ena begreppet utan att det andra reds ut.[23]
Luthers bekymmer om rätt tro ifråga om skapelsen var därför bekymmer ifråga om frälsningen. Han uttryckte det på detta sätt:
"Om tron försvagas eller skadas även det minsta, är vi förlorade. Och om Kristi gudomlighet förminskas lämnas oss ingen hjälp emot Guds vredesdom och ingen räddning undan Hans dom."[24] Men "den som har blivit gjord till en Kristen är en som bör tjäna sin Skapare. Utöver dessa resurser finns inget. Vi har inte skapat, format och gjort oss själva, utan vi har fått allting från Gud".
För Luther var skapelse en viktig stridsfråga. Luther förkastade antikens evolutionära trossystem, och den teistiska evolutionen hos de "moderna" teologerna före honom.
För Luther var den bibliska undervisningen om skapelsen den tydligaste undervisning och avsedd att förstås bokstavligt, och att bli förstådd som vitala delar av den bibliska undervisningen om Kristi person och gärningar. Och skriftens undervisning skall hållas högst och vara Herre även över vetenskapen! Men här någonstans avslöjas avfällingar både ifråga om tron på Gud och kunskap om modern vetenskap.
Att ett vetenskapssamhälle full av ateister och avfallna kristna tolkar motstridiga observationer som att vi lever i en värld utan bibelns skapargud betyder inte att observationerna i sig själv motsäger Gud. För den som vill se det bekräftar vetenskapen istället både skapelseberättelsen och jordens historia, inklusive Noa världsvida översvämning som förklaring till den enorma mängden begravda fossil i olika lager av slam och lera som nu har stelnat till berg.
Luther, som gett namn åt den Lutherska kyrkan, skulle ha blivit förtvivlad av de många teologer, lärare och lärosäten som bär Luthers namn men som idag propagerar för det som han föraktade - evolution.
Dagens värld bör veta att dessa 'vulgära personer' som kallar sig Lutheraner, men som accepterar teistisk evolution, skulle ha fått en rejäl omgång om Luther fått ge sig i kast med dem!
Referenser:
Originalartikel "Luther on evolution" av Paul Bartz:
http://www.answersingenesis.org/crea.../i3/luther.asp
21. L.W., Vol. 1, p. 76.
22. L.W., Vol. 22, p. 13-14.
23. L.W., Vol. 22, p. 22.
24. L.W., Vol. 17, p. 91.
Navigation:
